Pjäsen väger 12,3 kg och erbjuder prestanda värdig en riktig vinterhoj, d.v.s. trögstyrd, svårstoppad och olutbar (tack vare de enorma dubbdäcksgyrona). Förhoppningen är att den nu ska leva åtta år till men det mesta tyder på att vinterlivet blir tuffare med åren som går. Framförallt då vi söker oss bort från de asfalterade vägarna och dess tafatta biltrafikanter som försöker köra om i snömodden med bara en drivande axel.
Specen, oförändrad sedan 2003 med undantag för hjulen som är tre år:
Ram: Columbus X-Wing, alu 57 cm, sprayad mattsvart (ursprungligen röd/vit)
Grupp: Campa Veloce 9-delat (53/39 - 26/13)
Styr & sitt: Ritchey WCS och Pro, Flite och Selcof.
Hjul: Mavic Ksyrium Elite (oförstörbara)
Däck: Nokian Hakkapelitta W240 (f), W106 (b)
Skärmar: Veloform, rostfria. Kompislappar av tjockt, tungt gummi.
Pedaler: ShimaNO 520
Tog bara några timmar extra att fixa.
Saknas skärmstagsfästen så får man bygga egna av gummiklädda rörklammer, 5 kr/st på Ahlsell.
En flirt med det klassiska. Den vita lacken är original och naturligt nedmattad under åren. Matchar det mattsvarta perfekt. Maskerades med en lokal fastighetsbilaga.
Fliten har mycket kvar att ge. Dessutom, ju mer magen hänger ner, desto längre isär går knäna.
Columbus "C" pryder styrröret. Evig hatkärlek till de bångstyriga Avidbromsarna.
Borra-bulta-klämma-bakskärm. Den vita gummibrickan som ska förhindra metallkontakt har en liten, liten Campalogga på sig. Utskuren från ett skydd som sitter på Campas lvg-bromsar vid leverans.
Kompislapp bak, något friserad mot tidigare version. Markfrigång ett par centimeter.
Kompislapp fram. Bultförband och klämd mellan stag och skärm. Bör sitta kvar. Får dessutom en styvare profil när den böjs lite framåt.
Gamla, smala styrstandarden. Extra brett, för långa snedställ. Har tidigare tillhört MTB-cylisten Anna Enochsson.
Nu tänker ni att jag har obegränsat med tid till onödiga serviceprojekt i verkstaden på kvällstid, men det stämmer inte. Det här projektet var inte alls onödigt.
Spray on!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar