Tre tips

Idag har det åkts racer på vägarna runt Inseros. Bättre premiär har man dock upplevt då dagens pass saknade både fart, solsken och riktig glädje. Och för att markera att vintern fortfarande är närvarande så föll det snöflingor till och från under förmiddagen. Det blev ett ganska kort pass på ett par timmar till förmån för lite andra aktiviteter här hemma. Bland annat ska vintercyklen doppas i avfettning och gömmas i föreningens cykelförråd.

Stabil premiärprestanda.

Positivt då att nygamla racern kändes stabil och trygg. Efter två stopp för sadeljusteringar så kände jag igen positionen och det snurrade på utan problem. Dock funderar jag på att justera sittställningen något i år, helst ska sadeln bak någon dryg centimeter. Bytte till SLR-sadel med kolfiberräls för något år sedan och upptäckte då att den, till skillnad från standard SLR-sadel med titanräls, inte kan monteras lika långt bak i sadelstolpsinfästningen. Frågan är nu om det är sadel, stolpe eller stam som ska bytas, får väl titta lite på vinklarna.

Tänkte dela med mig av några tips också, så här tidigt på säsongen. Vikt, puts och skydd är tre områden som engagerar och därför tar vi ett tips från varje kategori.

Vikttips

Personligen är jag lite allergisk mot död vikt, alltså massa som inte tillför något på cykeln. Om man tack vare en högre vikt åtnjuter komfort, vridstyvhet, styrka eller aerodynamik så är det helt okej, t.ex. en förstärkt ram, styva högprofilhjul eller en lite tyngre slang som inte punkar. Sådan vikt som inte sorterar in under någon av nyss nämnda områden skall helst bort.

I år tänkte jag ifrågasätta varför ett par snabbkopplingar behöver väga 118 gram paret, när samma funktion torde kunna levereras med mindre material av rätt sort. Ett par ytterst smutta alu/titankopplingar från KCNC á 42 gram paret pryder nu hojen och hjulen kom faktiskt med hem idag. 76 gram dödvikt vad det verkar, i hjulcentrum förvisso, men alltid ett välkommet minus för runt en femhundring. Ska bli kul att se om de håller måttet i väta, spurter och på skakiga vägar.

Putstips

Innan man släpar ut sin nya eller nytvättade racerram i vårsmutsen - vaxa! En klassiker som i år stryks på för femte året är Sonax flytande hårdvax. Tunt som vatten, lättjobbat och bra skydd. Ett par lager av detta på alla lackerade ytor gör att dammet inte fastnar och intorkat smutsvatten kan spolas av. Mumma även på högprofil carbonfälg, passa bromsytan bara.

Min plåtflaska är flera år gammal och kommer att räcka länge än, värd varenda krona. Tror att de numer säljs i en blå/grå plastförpackning.

Skyddstips

Efter ett lyckat test på crossen så applicerar jag världens dyraste gummifilm även på racern i år. Invisible Shield är en produkt som säljs huvudsakligen för att skydda displayer på mobiltelefoner. Det är en "all go, no stop, US Military, NASA approved, superduper lifetime warranty product" som gissningsvis genererat en löjligt stor förmögenhet för de som sitter på patentet. Kvadratmeterpriset på den här gummifilmen ligger runt 20 000 kr/m2 så det är bra när en duk för t.ex. iPhone för 199 kr räcker för att skydda det mesta på cykeln. 

Perfekt mot skav från vajerhöljen och för att täcka springan under sadelstolpsklamman där det annars sprutar in vatten. Ett tips i tipset kan vara att spana efter en Invisible Shield till den stora Samsung Galaxy Tab eftersom priset ändå är detsamma till alla mobilmodeller. Då får du tillräckligt mycket film för att täcka exempelvis undersidan av diagonalröret mot stenskott. Bara att klippa till bitar som passar.

På crossen har den visat sig motstå kyla, väta, smuts och högtryckstvätt och där sitter filmen ändå på utsatta ställen som vevarmar, bromshandtag och sadelstolpens sidor. Hela grejen med den här filmen är alltså att den sitter kvar och inte blir repig och ful som en plastfilm.

Lycka till nu med att skydda, putsa och viktoptimera era skönheter som ni sedan utan tvekan ställer olåsta utanför fiket eller viker runt en dikesbrunn i säsongens första klungvurpa.

Det är (om)tanken och segrar som räknas. Halleluja!