"Termos!"

När det under veckan blev bestämt att det skulle tränas distans på lättrullade däck fick jag lite att fundera på. Vintercykeln med dubbdäck, halvdant skärmpaket och tröga växlar är ju omsorgsfullt impregnerad med salt och så länge man inte bryter den tunna hinnan av korrosion så håller cykeln och alla dess delar ihop. Så att ge sig i kast med att modifiera den heliga rosthögen och byta däck, hjul eller annat är något som i det längsta bör undvikas.

I brist på en racercykel i körklart skick fanns två alternativ kvar; Monarken och crossen. En så uppenbar brist på tillgängliga fordon har jag inte upplevt sedan 1997 då 100 % av cykelstallet bestod av lånade hojar. Eftersom Monarken diskvalificerar sig själv med bara ett hjul (för övrigt fyller den vinterspecen väl med hög vikt, total avsaknad av cykelkänsla samt bra rostskydd) så stod crossen kvar som vinnare.

Ett förträngande av krängd framtub tarvade ett snabbt hjulskifte vilket samtidigt introducerade carbonhjulet i vinterträningen. Lyxigt!

Nu ska det dock sägas att Tufos Flexus crosstuber med 60 psi inte riktigt håller samma låga nivå på rullmotstånd som racerdäck och avsaknaden av flaskställ inte heller är idealiskt under ett fyratimmarspass i solen. Beräknad kostnad för däckslitage under dagens pass blev 200 kr, men trots de sjungande däcken så är ju hojen lätt och styv, vilket uppskattas i backarna öster om Göteborg. Fint att få tillbaka lite känsla i cyklingen igen. Att vi dessutom fick 20 km extra väg på fyra timmar styrker den gamla teorin att dubbdäcken kostar ungefär 5 km/h.

Dagens "nära ögat":
Jimmy intar äggställning i tätposition och kaffetermosen faller ur fickan i 50 blås.

Dagens "path finder":
Erik har koll på varenda grus- och skogsväg och levererar nya grusracerutter.

Dagens "wattkoll":
Reck förfasas över wattdatan med 5 km kvar hem och stöter i syfte att få upp snittet.

Dagens "symaskin":
undertecknad körde med crossmässiga 42/12 utför i medvinden.