Sent i går kväll fick jag tummen ur vagnen och stjälpte hellre kläder i skogen än fåglar ur handen. Med andra ord, jag fick något gjort som legat på vänt ett tag. Så här gick det till:
1. På med en varm CX-mössa, förkläde från Pinarello och Scholl innetofflor anno -98.
2. Entré i verkstaden bakom carporten.
3. Lås dörren och sätt på elementet.
4. Koppla in mobilen mot musikanläggningen på bänken och skruva upp volymen på subwoofern.
5. Tänd den gamla skrivbordslampan som överlevt från pojkrummet.
6. Upptäck att ett okänt föremål utövat sådant tryck på en ouppackad flyttlåda, att en sprayflaska med smörmedel tömts fullständigt inuti densamma.
7. Lägg 35 minuter på sanering, inklusive promenad i skydd av mörkret till lämplig gatubrunn, långt från egen häck.
8. Töm alla potentiella gömställen för överblivna vajerhöljen på bänken.
9. Byt totalt fastrostat växelhölje på crossen mot nytt och smörja lite extra.
10. Snålskifta bromsbeläggen och lägg en dimma av 5-56 över hojen.
11. Återställ ordningen hjälpligt, retirera till sovrummet och tryna.
I morse tvekade jag länge, men beslöt ändå till slut att försöka upprepa turen till jobbet i Kungsbacka genom Sandsjöbacka. När jag körde sträckan i slutet av maj fick jag löpa vissa partier söder om Oxsjön på grund av fukt i terrängen. Medveten om att det fallit en och annan regndroppe sedan dess gav jag mig iväg efter ett SMS till chefen att initiera skallgångskedjan om jag inte kommit in vid lunch.
Och det blev löpning idag. Fyra utav 24 kilometer tillryggalades med crossen på axeln, halkandes på stenar, rötter och höstlövsbeströdda spänger hala som satan. Trots allt lyckades jag hålla farten uppe hyfsat, mycket tack vare ett underbart skådespel från naturen som vaknade vackert med sol och lite höstvind som härjade i färgskalan.
Så kom passagen vid Mellsjön. Medveten om stigens låga placering i direkt närhet till sjön var min oro om dess existens befogad. Istället för stig erbjöds en vassränna med tillräckligt djup och bredd för en medelstor kanalbåt. Alternativ saknades, därför; sjösättning och kurs mot öppet vatten under spridda svordomar maskerandes ett litet, litet leende i ena läppkanten. Anlände jobbet efter 82 minuter och upptäckte att mackan till förmiddagsfikat felaktigt placerats i höger ryggficka i stället för vänster, vilket resulterat i att en perfekt brödbit förvandlats till smulor och mos blandat med små, små bitar alufolie.
Hemresan förlades till landsvägen efter att klockan blivit sen och magen lagt av igen. Har dock svårt att avgöra vad som sved mest, regnet piskandes i ansiktet, det hårda västvinden i sidan eller ljudet av asfalt som käkade upp mina grovmönstrade Tufotuber.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar