Nyss hemkommen efter något som kan liknas vid en veckas träningsläger. Två av kriterierna för dylik aktivitet har i alla fall uppfyllts d.v.s jag har varit hemifrån och jag har suttit på cykeln 3-5 timmar om dagen. Här kommer veckan i bilder:
Satt och vispade i trakterna kring Sollebrunn, på väg upp mot Lidköping, när plötsligt en havererad A-traktor bogserades förbi. Varken "vad-var-det-jag-sa"-pappan eller den slokörade tonåringen bredvid hade något emot en cyklist i backspegeln och jag tackade för en femtonminutare i G2.
Väl uppe i de gamla hemtrakterna var det bara att krypa i den röda dressen och falla in i ledet. Under LCK:s pass pratas det inte i onödan. Endast riktigt viktiga frågor avhandlas under träningen såsom lösa rykten, onda aningar och rena osanningar.
Fikastopp i Spiken på Kållandsö. Sören förevisar Oakleys senaste "Pretzel Path".
Man kan bara ana diskussionen som föregick den här transporten.
Att få se svensk elitcykel på SVT var riktigt roligt. Särskilt då när hela EPIC MCK Elit var aktivt och verkligen satte färg på tävlingen. Här ovan syns Erik Saeden gå "all-in" med ett knappt halvvarv kvar att köra. I täten på klungan gör Ahlstrands lagkamrater allt för att neutralisera attacken och ge Jonas ett bra utgångsläge inför spurten som han förvaltade på bästa sätt till en SM-guldmedalj. Faktum är att flera personer i bekantskapskretsen, som normalt inte ser cykel på TV, tyckte att det var både underhållande och begripligt och givetvis kom följdfrågan som ett brev på posten: "Varför är inte du med, du gillar väl GP-lopp?"
Glöm inte att utnyttja Vägverkets reguljära färjelinjer på distanspassen. De är kostnadsfria och ger dig den där riktiga långpasskänslan. Här är det Gullmaj som tar mig över Gullmarsfjorden mot Lysekil och Hunnebostrand efter en tur runt Dingle och Munkedal.
Men, veckans obestridliga höjdpunkt utspelade sig i måndags då jag efter drygt tre timmar i regn rullade in med hojen mot Hunnebo för att se om dagens lunch fortfarande serverades blöta, hungriga cyklister. Vid entrén till restaurangen utbrast ett norskt turistpar vid åsynen av min eländiga lekamen:
- Åh, Thor Hushovd! Nej, nästan.
- Ja, nästan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar