Allra roligast är det när takstället till bilen ska användas. För att slippa ha det i sängen så har jag placerat det mot bakre väggen i vårt två kvadratmeter stora förråd, beläget innanför hallen. Utanför står/hänger fyra cyklar, sex hjulväskor och ett antal kilo däck som befinner sig i olika faser i sina livscykler. Ovanpå detta riskerar alltid vår alpina utrustning att braka ner, där den står och balanserar i hörnet insvept i en orange/brun trasig skidpåse från Intersport som var gammal redan när min far hade sönder den.
All utrustning ovan får alltså plats under förutsättning att det stuvas omsorgsfullt och riktigt. Dessvärre spärrar arrangemanget all tillgång till vårt övriga förråd, beläget under trappan. Där återfinns(?) resväskor, cykelväskor och flyttkartonger, packade med millimeterprecision enligt en grovt anpassad lean-devis som någonstans hade ett ursprung i "det som används mest står ytterst".
Ett exempel på detta; mina rullskridskor, senast använda 1996 ligger längst in under det första trappsteget, räknat nedifrån och för att nå dessa måste HELA utrymmet under trappan tömmas. Efter att all sportutrustning listad ovan först avlägsnats. Uppskattad tid för presentation av rullskridskor efter anbefallning, ca 20 minuter. Tid för att lägga tillbaka alltid i rätt ordning så att det får plats; ca 120 minuter. Dessvärre sällskapas mina gamla inlines där inne av moderna slalompjäxor som används mer frekvent, vilket också är orsaken till att varje skidresa föregås av något som påminner om en loppmarknad på framsidan. Men tro inte att något är till salu, vi behöver ALLT.
Första steget vid beträdande av förrådet är alltid att bära ut "de tre".
Igår kväll genomfördes den sista officiella CX-träningen på vardagar med MCK. Vi hann med ett riktigt härligt pass på Hondacrossen där det kördes uppvärmning på kortvarv och därefter två block lagtempo på tröskeln på 5-minutersvarvet. Att ligga och köra varv i en grupp om tre-fyra man är inte bara snyggt och trevligt, det ger en bra förståelse för hur mycket olika misstag kostar. Ett uselt spårval, en sladd, fel växel eller en vurpa. Du får genast ett kvitto på hur många decimeter du blir skyldig och vad det kostar att ta igen. Och vad det kostar att ta sig förbi på fel ställe.
Till, eller snarare efter, det sista ljuset var det racedags - kort och oförlåtande. Fullt skåp direkt och fin-Ridleyn med Revolverhjulen hade en bra kväll. Jag tycks inte kunna vänja mig vid hur följsam och kvick den är och tillsammans med utvilade ben så gick gasreglaget att vrida längre än vanligt. Tre dagar tung träning står nu på schemat inför helgens Introcross del 2, ett bra genrep inför Falun.
Ur iPoden just nu: Marina and the diamonds. Ni har hört hennes robotlåt i Lindexreklamen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar