Vackra, fula värld.

Äntligen, en bra träningsvecka. Utan krämpor, utan sjukdom och utan någon riktig plan. Mest känsla, inspiration och glädje i botten - gott så. Fyra cykelpass och två löppass delikat inlindat i ett fullspäckat vardagsschema.

Just nu är siktet inställt på de tio träningsdagarna på Mallorca i april och vis av tidigare erfarenheter så gäller det att komma förberedd till ön. Det blir så mycket härligare då. Efter hemkomsten ska jag besluta mig för om det blir någon satsning på cykelcross i år, i så fall med SM på hemmaplan som huvudmål i höst.

Vinterträning på Västkusten.

Vintern här på Västkusten är som vanligt helt värdelös. Något av det allra bästa jag vet annars är ett fint vinterväglag med packad snö, solsken och svaga vindar. Lite sladd, lite bus och vackra omgivningar. Exakt noll pass har noterats under denna kategori i vinter. 

Istället, åtskilliga timmar i 2-5 plusgrader, duggregn och kraftiga vindar (just nu i Mölndal; 7 grader, ösregn och stormbyar.) Lägg därtill det faktum att vi befinner oss i Sverige näst största tätbygdsområde med tillhörande trafiksituationer, trängsel och hets. Till och med curling hade ibland varit lättare att utöva på cykelbanan och ur den senaste tidens incidentrapporter kan vi hämta attack av farlig hund, ilsken överklasstant och onödig farbror med lösspringade jycke.

Vi maler på, och maler ner. En dag är alla cyklister, gruset ligger kvar i högen och Campagnolo vinner på walk-over. Där det fortfarande säljs.